Sent omsider kom vi iväg på vår första utedans för säsongen.
Det blev tillika premiär för min del med spårvagn till Djurgården och Gröna
Lund, där Barbados spelade.
Tidigare på dagen hade det kommit några regnskurar, men när kvällen kom var åter himlen klar, med både värme och sol.
Vädret under maj och juni hade mestadels varit utmärkt – torrt,
varmt och soligt. Det blev inte bara påskhelgen detta år som bjöd på massvis av
sol, utan så blev det även under den kombinerade kristihimmelfärds- och
nationaldagshelgen.
Vi var på plats när dansen började, och under de allra
första danserna var det ganska bra dansutrymme. Dansen bestod som vanligt enbart av bugg och foxtrot. Snart blev golvet fullt,
och efter en stunds dansande kändes det nödvändigt med vatten- och
avsvalkningspaus.
Medan vi satt och vilade fick jag syn på en affisch, där jag
trots avståndet kunde läsa rubriken ”Vett och etikett vid dans”. Det är ju ett ämne där jag, liksom
förmodligen de flesta som varit ute och dansat mycket, har haft en del tankar.
Jag har dock inte vågat uttrycka dessa i skrift, det verkade därför intressant
att se hur Gröna Lund valde att formulera sig. Vid närmare kontroll visade det
sig dock att de inte gick djupare in på ämnet än att man inte skulle förvara
sig själv eller sina tillhörigheter på dansgolvet när man inte dansade.
Omkring klockan nio, när dansen pågått i två timmar, valde
vi att avsluta dansen och i stället ta en promenad hemåt i kvällssolen.