Föregående helgs krasslighet var tyvärr inte helt
överstånden ännu. Helgen innebar dessutom ett extra svårt val för den
danslystne. I Hallunda anordnade Slagsta Gille sin årliga vinterstämma, medan
Örjansringen bjöd till dans med Westlings Spelmän i Alvik.
Med viss vånda beslöt vi i alla fall att för en gångs skull frångå
våra vanor och avstå från en av Örjansringens danser. I slutändan fick det
avgöra att Hallunda Vinterstämma bara infaller en gång om året.
Så trots bristande dagsform så tog vi tunnelbanan till
Hallunda, dit vi anlände en stund för sex. Där var full fart när vi kom. I stora salen pågick någon slags
dansinstruktion, medan buskspel samtidigt pågick på andra platser.
Kulingarna inledde gammaldansen klockan sex. En halvtimme
senare började polskedansen i den andra danssalen, samtidigt som Bas, Fiol
& Drag tog över i stora salen. Offerdalens Spelmanslag spelade från sju
till åtta. Deras hambo spelades i liknande tempo som var vanligt när jag var
ung, något som tog på krafterna i vårt försvagade skick.
En grupp dansade tidvis gillesdanser. Lyckligtvis är
dansgolvet tillräckligt stort för att ändå medge fri dans för de som föredrar
det.
När vi fikade så lyssnade vi samtidigt på en mindre spelgrupp
– två fioler och ett dragspel – som lågmält spelade polskor och någon vals. Det
lät mycket bra. Över huvud taget frapperas man över hur många duktiga musiker
som sitter och spelar i vrårna. Efter fikat lyssnade vi också på ett par
dragspelare som tillsammans med en kontrabas spelade en härlig marsch.
Som vanligt när vi är på Hallunda tillbringade vi nästan all
tid i salen med gammaldans. Vi besökte dock en kort stund även polskesalen, där
då Maria Spelmanslag spelade. Vi dansade en mycket njutbar Orsapolska, innan vi
återvände till stora salen.
Efter en kort stund var dock våra krafter på upphällningen,
och vi vände hemåt.