Det har blivit glesare mellan danserna för vår del jämfört
med för några år sedan. En anledning till det är väl att det blir mer sällsynt
med danstillfällen i vår omedelbara närhet som innehåller gammaldans. Vi
tycker alltid att gammaldans förhöjer stämningen.
Men Gröna Lund uppfyller i alla fall önskemålet om att vi
inte ska behöva åka för långt, trots att tyvärr dansen sällan innehåller något
annat än ”m”.
Vädret var jättehärligt denna kväll. Mats Bermans spelade,
såvitt vi kunde förstå med något slags förnyelse jämfört med när vi tidigare
dansat till dem.
Vi missade första dansen på grund av att vi behövde köpa
nytt årskort. Inledningsvis var det någorlunda bra med plats på dansgolvet.
Ellika, som haft problem med fötterna tidigare, upplevde dock golvet som stumt.
Jag tyckte själv att det var ok.
Efter några danser blev det som väntat mer knappt med fria
ytor på dansgolvet. Egentligen tycker vi bara det är positivt, fast tyvärr
tycker jag samtidigt att det innebär en hel del inskränkningar vad gäller det
vi kommit dit för – dans. Men det är härligt att se alla glada dansande
människor.
Efter litet foto, vatten, mer dans och kaffe, blev det en härlig
promenad tillbaka längs kajerna i vår vackra huvudstad.
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
