Sedan vintersäsongen inleddes hade det inte varit en enda
dag med tö, men denna dag nådde temperaturen, om också knappt, över 0 grader.
Om det senare blir kallare igen så borde det kunna innebära ännu bättre
skidspår, eftersom man på så sätt får en fastare botten i spåret.
Men denna dag blev det ingen skidåkning. Motionen fick i
stället bli dans, Leif Kronlunds spelade på Mälarsalen.
Vi var på plats strax innan dansen började. Då spelades
inspelad musik till Vikingarna. Jag tycker de lämnat efter sig mycket bra
dansbandsmusik, men ljudet var denna gång anmärkningsvärt dåligt. Musiken lät
väldigt burkig, med kraftigt eftereko och helt utan distinkt diskant.
Men när Leif Kronlunds började spela blev det betydligt
bättre. Man märkte i och för sig när man dansade nära ena högtalaren samma
ljudproblem, men på litet större avstånd så nådde direktljudet från orkestern ut
och skapade en mycket bättre ljudbild.
Dessutom är det ju detta med låtval och framförande! Vi njöt
hela kvällen, den ena bra låten efter den andra i en enda lång rad, med mycket
sång och från många schangers.
Besökarantalet kändes, när väl publiken hunnit klä av sig
och kommit ut på dansgolvet, alldeles lagom. Det fanns hela tiden tillräckligt med
plats för dans, samtidigt som dansgolvet kändes välfyllt.
Vid andra pausen började man mecka med ljudanläggningen, och
lyckades efter några minuter åstadkomma även pausmusik som lät bra.
Detta var en trevlig inledning på dansåret. Leif Kronlunds
vill vi gärna dansa till igen!
 |
 |
 |
 |
 |
 |
