Dansgladsbloggen

Det har blivit glesare mellan danserna för vår del jämfört
med för några år sedan. En anledning till det är väl att det blir mer sällsynt
med danstillfällen i vår omedelbara närhet som innehåller gammaldans. Vi
tycker alltid att gammaldans förhöjer stämningen.

Men Gröna Lund uppfyller i alla fall önskemålet om att vi
inte ska behöva åka för långt, trots att tyvärr dansen sällan innehåller något
annat än ”m”.

Vädret var jättehärligt denna kväll. Mats Bermans spelade,
såvitt vi kunde förstå med något slags förnyelse jämfört med när vi tidigare
dansat till dem.

Vi missade första dansen på grund av att vi behövde köpa
nytt årskort. Inledningsvis var det någorlunda bra med plats på dansgolvet.
Ellika, som haft problem med fötterna tidigare, upplevde dock golvet som stumt.
Jag tyckte själv att det var ok.

Efter några danser blev det som väntat mer knappt med fria
ytor på dansgolvet. Egentligen tycker vi bara det är positivt, fast tyvärr
tycker jag samtidigt att det innebär en hel del inskränkningar vad gäller det
vi kommit dit för – dans. Men det är härligt att se alla glada dansande
människor.

Efter litet foto, vatten, mer dans och kaffe, blev det en härlig
promenad tillbaka längs kajerna i vår vackra huvudstad.

I anslutning till Folkdansringens riksstämma anordnades en
öppen dans under ledning av Örjansringen. Dansen ägde rum på Essinge församlingsgård.

Det är alltid spännande att besöka en danslokal man inte
varit på förut för första gången. Denna gång tog oss en buss från tvärbanan oss
enkelt till Essinge torg, men det ligger så nära att det är bekvämt
promenadavstånd. Lokalen låg vackert belägen ovanför torget.

Vi tyckte att det var ett jättefint ställe att dansa på.
Danslokalen hade ryggåstak och parkettgolv som var behagligt att dansa på. När
det så småningom blev dags för fika så kunde man sitta både i danslokalen och
en likaledes mycket trevlig sal strax intill.

Men innan dess var det förstås dans! Russindalens spelmän
spelade, i huvudsak gammaldans, men också några polskor och en tango.

I olikhet
med Örjansringens danser så varvades gammaldansen då och då med litet danslekar.
Vi tyckte detta var riktigt trevligt!

I pausen var det ingen dans, då kunde vi i stället fika och äta
de sedvanligt goda ”alviksmackorna”.

Vi är glada att vi gick på denna dans.

Denna lördag var Ellika förkyld, och jag besökte ensam
Örjansringens dans på Hägerstensåsen.

När jag kom dit hade dansen just börjat. Liksom på
föregående dans var det ganska få dansande och överskott på danskavaljerer, så
jag fick inleda kvällen med att sitta och lyssna på musiken och titta på övriga
dansande ett bra tag.

När jag så småningom anträdde dansen, så fann jag att golvet
var utmärkt. Kombinerat med härlig dansmusik av Knapphändigt och bra dansutrymme så kändes det som
vanligt roligt.

Örjansringen meddelade att de fortsätter med danserna i höst
på Hägerstensåsen, med en dans i oktober, en i november samt den traditionella
dansen 30/12.

Det blir också en dans­­­kväll med gammaldans och lekar, öppen
för alla, i anslutning till Folkdansringens riksstämma 2012. Dansen äger rum 4:e
maj till Russindalens Spelmän på Stora Essinge kyrkväg, till det facila
inträdet 50:-. Till denna kväll vill dock Örjansringen ha föranmälan via e-post
eller telefon senast 30/4, för att kunna beräkna hur mycket bullar och ”alviksmackor”
de behöver göra. För vidare information se

http://folkdansringen-stockholm.se/4-distriktsbladet/db1201-02/Fredagsdans%204%20maj.pdf

eller anslagstavlan på dansglad.se

Örjansringens andra dans för året var på Hägerstensåsen, där
Russindalens Spelmän spelade. Dansen sammanföll i tid med den svenska finalen i
Melodifestivalen, och både bland spelmännen och de dansande var det en något
decimerad skara som ställde upp, fast möjligen av litet olika skäl? När det
gällde spelmännen så var det tydligen influensa av litet olika slag, samt om jag
hörde rätt även åkskador(?) som ställde till det.

Om det var melodifestivalen
som begränsande deltagandet bland dansande är väl mer oklart, men de som i så
fall satt framför TV:n gick miste om en trevlig danskväll!

För det blev det, enligt min mening. Dansgolvet var utmärkt,
och musiken spelade bra trots frånvaron av sin ”maestro”. Visst blev några av
danserna i samma tempo som jag minns från mina tidiga dansminnen, medan andra var
i dagens mer vilsamma tempo.

Som vanligt bestod dansen huvudsakligen av
gammaldans, men med ett mindre inslag av polskor. Litet ovant var att det var något
fler kavaljerer än damer, något som jag gissar var välkommet för damerna.

En trevlig och för oss litet oväntad dans hamnade vi på i
Haninge Kulturhus. Vi såg en annons i DN om finsk dans i Haninge, och tänkte
att – varför inte?

Annonsen förtäljde att det skulle vara dansinstruktion
19-20:30, och sedan dans till klockan 1 till orkestern Allegro. Vi tänkte att
det nog skulle bli finsk tango, och att det var många år sedan vi var på
instruktion i den dansen. Dessutom kände och känner vi att vi skulle kunna
förbättra vår humppa åtskilligt. Så vi satsade på att gå på dansinstruktionen
också.

När vi anlände var vi nära nog första dansparet, och det
blev en liten skara som deltog i instruktionen. Det blev ingen repetition av den
finska tangon, men humppan kom med, och dessutom engelsk blues och en aning
foxtrot. När det gäller humppan så fick vi erfara att det också dansas en
variant av humppa med gångliknande steg, samt även bugg. Även en snutt single
jive kom med i instruktionen. Vi hann dansa oss varma redan under detta pass.

När dansen började så kände vi direkt igen oss från den
myggsafari på Seskarö vi deltagit i ett antal år tidigare, och som också finns
med på den dansvideo jag gjort från dansåren 2001-2006. De tre första danserna denna
kväll var i ordning: vals, humppa och tango. Vilken härlig inledning!

Och dansen tyckte vi blev mycket trevlig. Visserligen var där
inte mycket folk, och visserligen kunde golvet ha litet bättre glid. Men
blandningen av dansmusik var jättebra, där även foxtrot och någon schottis
(jenka) kom med. Det var ett härligt flyt på dansgolvet med mycket rörlig dans,
och också duktiga dansare.

Vi hoppas att dessa danser återkommer!

Dagen efter gick vi en fin en promenad från Hässelby till
Alvik, i nordlig vind, med någon enstaka plusgrad och mestadels soligt väder.
Med skridskoåkarna fortfarande ute på isen är det förstås för tidigt att hitta
blåsipporna på de platser längs denna väg där de i våretid kan förekomma
rikligt, men vi kunde ändå inte låta bli att titta. Vi fick denna gång nöja oss
med några snödroppar.

Örjansringen firade sitt 40-årsjubileum för dans i Alvik med
dans på samma plats. Tensta Spelmanslag stod för musiken.

De kraftigt höjda hyrorna hade lett till både höjd
entréavgift och att enbart stora salen hyrdes. Bord och fik var placerat i
bortre delen av salen.

Kvällens dans hade tyvärr inte lockat så många besökare, så
den något reducerade dansytan räckte ändå väl till. Salen var vackert dekorerad
med balonger, och kvällen till ära bjöds besökarna på kaffe och tårta. De goda
smörgåsarna fanns också till sedvanligt pris.

Tensta Spelmanslag spelade som vanligt härlig dansmusik, med
lugnt och fint danstempo och bra blandning.

I första delen av dansen var det en
viss kavaljersbrist, efter pausen hade den skillnaden försvunnit.

Det blev som vanligt en riktigt trevlig danskväll, med bra
musik och bra dansgolv.

Örjansringens nästa dans blir på Hägerstensåsen 10/3 med
Russindalens spelmän.

Vi anlände litet före sex till Hallunda Folkets Hus.
Dansinstruktion pågick fortfarande, så vi passade på att ta en liten runda och
lyssna till spelmännen.

Strax efter sex inledde Stuns danskvällen i stora salen, där
vi mest höll till under kvällen. Stuns spelar ju många låtar i ganska snabb takt,
och puls och värme ökade lika fort. De spelade utöver gammaldans också litet
tango och foxtrot.

Efter dem följde Bjursås Dragspelsklubb, som blev en angenäm
ny bekantskap för oss. De spelade bara en melodi per dans, och blandade ganska
mycket med foxtrot också. Vi tyckte att de spelade bra, tydligt, distinkt och rytmiskt,
och hade en trevlig variation av danser. De fick till skillnad från övriga
orkestrar spela en hel timme, övriga fick spela en halvtimme var.

(Fotona lämnar tyvärr litet i övrigt att önska, nuvarande kameran börjar få några år på nacken, och har inte lyckats riktigt återhämta sig efter det att vi i samband med semester i San Agustin i höstas använde den på en vandring bland Maspalomas ökenliknande sanddyner, där en frisk vind gav ett sanddrev som inte var så bra för kamerans finmekanik…)

Efter detta var det för vår del dags att fika. När vi var
tillbaka så spelade Knapphändigt, och som vanligt lät det bra och var behagligt
att dansa till dem. Knapphändigt efterträddes av Wermdö Durspelare, fast i början
av deras pass gjorde vi en liten utflykt in i polskerummet, där då Maria
Spelmanslag spelade. När vi återkom så dansade hann vi dansa även en del till
Wermdö Durspelare.

Det blev ytterligare någon dans till nästa gäng innan orken
tog slut för denna gång. När vi gick så spelade Bjursås Dragspelsklubb
tillsammans med delar av Knapphändigt ute i foajén, det lät mycket trevligt.

Vinterstämma på Gnesta Elektron 4/2 2012

Gårdagens trafikkaos med stopp i tågtrafiken gjorde oss lätt
tveksamma till att anträda färden till Gnesta, särskilt som den stränga kylan
som varat någon vecka fortfarande bestod. Men SL visade sig från sin allra
bästa sida denna dag, och allt gick lika punktligt som tåget…

När vi anlände till Gnesta hade som tidigare år det första
danspasset nästan avslutats. Nästa gäng spelade mest gammaldans. Både Ellika
och jag har varit förkylda och hade därför tänkt oss att ta det litet lugnt
denna kväll, men det kan tidvis vara litet svårt att komma ihåg, och efter det
passet hade redan min skjorta tydliga fuktfläckar.

När nästa gäng äntrade scenen tyckte jag därför det var dags
att sitta en stund och fotografera i stället. Musiken bestod bland annat av en
saxofonist, och det var härligt både att höra dem och att se alla dansande
människor. Under detta pass, liksom senare under kvällen, spelades en hel del
slängpolska.

Kvällen fortsatte lika trevligt. Vi passade på att fika
under en prisutdelning, där det vinnande ungdomsgänget hade försökt sig på att
omvandla RingRing till Finnskogspols, om jag fattade det rätt. Ellika och jag
försökte lyssna in låten under fikat, och tyckte nog att musiken fortfarande
gick i fyrtakt, om än med en Finnskogsliknande rytm.

Efter fikat spelade Leif-Billyz, tillfälligt förstärkta av
en yngre tjej. Om det berodde på förstärkningen eller den allmänt goda
stämningen vet jag inte men det danspasset var riktigt roligt. Under en snabb
polka glömde vi alla tankar på att ta det lugnt, och övergick till en mer
swinginspirerad dans i högt tempo.

Under hela kvällen var det ungdomliga inslaget på dangolvet
påfallande, något som vi uppskattade. Senare på kvällen tunnades det
visserligen ut på dansgolvet, men intrycket var nog att ungdomen orkade minst
lika bra som vi äldre.

Sista orkestern för kvällen blev samma ungdomsgäng som hade
vunnit tävlingen. Eftersom vi skulle med pendeltåget tillbaka till Stockholm dansade
vi bara litet i början av deras framträdande.

Vi tyckte att det var en mycket trevlig spelmansstämma, och
det var riktigt roligt att få se många ungdomar på dansgolvet också.

I bifogad videosnutt kommer inte klippen i tidsordning. För att kunna se den i helskärm kan man behöva klicka med höger musknapp och välja helskärm.

<!–
WriteFlash(' flashvars=”file=http://dansglad.se/videor/120204_gnesta.flv&image=http://dansglad.se/bildr/120204_gnesta_0222.jpg” ‘);
//–> flashvars=”file=http://dansglad.se/videor/120204_gnesta.flv&image=http://dansglad.se/bildr/120204_gnesta_0222.jpg”