Blog Image

Dansgladsbloggen

Allt om dans och litet till

Hemsida: dansglad.se
Kontakt: Örjan Wikström (kontakt@dansglad.se), Ellika Eng (ellika.eng@comhem.se)

2019-11-22 Bredängsgänget på Timmermansgården

Allt om dans och litet tilll Posted on Sun, November 24, 2019 16:17:25
Bredängsgänget på Timmermansgården

Timmermansgården vid Södra Station anordnar några gånger per år dans ett par timmar på fredagseftermiddagar med Bredängsgänget, med fri entré. Lokalen är välbekant för både mig och Ellika. Ellika gick här sin första danskurs i gammaldans för snart fyrtio år sedan, och jag har under de senaste sex åren repeterat körsång på samma plats. För de som inte varit där förut så är lokalen av måttlig storlek, med trägolv och en liten scen i ena änden. Under dansen är det bord och stolar uppställda på alla sidor utom där scenen är. Det finns också servering och lotteri.

Bredängsgänget består av fem musiker och en sångerska, och musiken är en blandning av gamla godingar, ofta med ett halvjazzigt stuk. Oftast är tempot ganska lugnt, men vi dansade även litet swing i friskare tempo. Det fanns också ett litet inslag av gammaldans, med två valser och en schottis.

Vad tyckte vi själva då? Vi har ju dansat väldigt litet sedan vi skaffade hund, och det gav mersmak att få känna danstiljorna under fötterna igen! Vi träffade även på några gamla dansbekanta. Visst märkte vi, särskilt i swingmusiken, att mycket är bortglömt, men det viktigaste är ju att det är känns roligt. Och det gjorde det!



2018-12-30 Tensta Spelmanslag på Örjansringen

Allt om dans och litet tilll Posted on Tue, January 01, 2019 16:29:26

Det har gått ett år sedan vår senaste dans och inlägg till
dansgladsbloggen. Och denna gång liksom den förra var det Örjansringens
gammaldanskväll med Tensta spelmanslag på Hägerstensåsen som vi besökte. Det
var riktigt roligt, men först en liten tillbakablick på det gångna året.

Jag tror att för många blev 2018 det år då hotet från
klimatförändringarna började tas på allvar. Visserligen var det ett litet
snötäcke på vintern, men från maj inleddes en sommar som blev både lång och
varm eller till och med het. Skogsbränder nådde en omfattning vi inte sett
tidigare i vårt land, och både djurbeten och skördar var så dåliga att många
bönder beskrev det som missväxt. Grundvattennivåerna var jättelåga på de flesta
platser, och är fortfarande oroväckande låga i stora delar av landet. Och det
har aviserats att det nya året kommer att inledas med prishöjningar på mat
orsakat av vädret under det gångna året.

Men som alltid ska man skilja på klimat och väderhändelser –
man kan t.ex. påminna om att sommaren 2017 längtade de flesta av oss efter mer
värme, och vintern i östra USA och Kanada har varit mycket kall och snörik så
här långt. I Arktis var avsmältningen sommaren 2018 inte rekordstor, och
Grönland fick kanske till och med en masstillväxt i sitt istäcke under året. Och
det är inte alls omöjligt att sommaren 2019 i Sverige kan bli normal eller till
och med sval.

Men när man ser bortom sådana tillfälliga väderhändelser, finns
det ingen tvekan om att temperaturhöjningen obönhörligen fortsätter med stor
kraft, och att konsekvenserna blir tydligare för varje år. Jag tror att
allvaret i detta skeende inte nog kan betonas.

För egen del har, liksom under de senaste åren, dansandet till
största delen ersatts av hundpromenader och körsång. Under våren blev det litet
mindre vandring än vanligt. Orsaken var i första hand att jag ägnade mig åt
köksrenovering, men en influensa gjorde också sitt till. Och sommaren var till
största delen så varm att vandringen fick läggas på is. Men hösten har varit
utmärkt för vandring, med låga grundvattennivåer som gjort skogarna torra –
först mot slutet av året började vatten åter fylla på bäckar och sankområden.

I Birkakören där jag sjunger hade vi, utöver sedvanlig maj-
och julkonsert i Skrapan, en vårkonsert med blandat innehåll. Under hösten
repeterade vi Mozarts Requiem, som kören sedan framförde tillsammans med andra
körer i Budapest. Själv åkte jag inte med dit, men fick ändå turen att få
framföra stycket genom en inbjudan ett par veckor i förväg från Vendelsö kammarkör
m.fl.. Det blev en häftig upplevelse för mig, och – som jag kunde uppfatta det –
en uppskattad konsert.

Efter denna tillbakablick från det gångna året är det dags
att vända tillbaka till Hägerstensåsen, där Örjansringen även i år anordnade
sin traditionella gammaldanskväll, dagen före nyårsafton. Tensta Spelmanslag
spelade, och det var relativt många besökare.

På grund av det långa dansuppehållet kändes det litet ovant
att på nytt beträda danstiljorna. Men den gamla dansglädjen infann sig
omedelbart när Tensta Spelmanslag spelade upp till dans. Ibland gjorde sig uppehållet
påmint, men under kvällen flöt dansen allt bättre.

Tensta Spelmanslag spelade mycket bra, som vanligt mest
gammaldans men också ett par polskor och något litet modernt. Och som vanligt
var det danslekar, landskronakadrilj och familjevals/schottis under pausen.

Vi fortsatte dansen i god stämning en stund efter paus,
vilket gjorde att vår sheltie Lava fick vänta litet mer än vår eftersträvade
tidsgräns på fyra timmar på vår återkomst. Vi blev desto mer välkomnade vid
hemkomsten.

Tack Örjansringen och Tensta Spelmanslag för ännu en härlig
danskväll!



Tensta Spelmanslag på Hägerstensåsen 30/12 2017

Allt om dans och litet tilll Posted on Thu, January 04, 2018 12:00:28

Det har nu gått ett år sedan det senaste inlägget i denna
blogg, och återigen är det Örjansringens dans dagen före nyår som är ämnet. Men
jag passar på att så här inför nyår först göra en liten återblick från det
gångna året.

På väderfronten så har mycket hänt. Vintern var både mild
och torr, och våren inleddes tidigt med rekordlågt grundvatten på många håll.
Sommaren följde med envisa vindar från nord och nordost, nästan helt utan regn
i våra trakter. Trots vindriktningen var temperaturen tämligen normal över
dygnet. Även fast solen ofta lyste, så lyste varma sommardagar med sin frånvaro.
Det gjorde att sommarbaden blev färre, men också att skogspromenader och förbättringar
vid sommarstugan blev fler.

Mot slutet av sommaren byttes så den huvudsakliga
vindriktningen till den motsatta, och det vädermönstret har vi fortfarande kvar
nu vid nyår. Den nya vindriktningen förde med sig litet högre temperaturer, men
också lågtryck i en aldrig sinande ström, ösande ett ständigt återkommande regn
över de tidigare så torra markerna. Dessa förvandlades därvid till betydligt
blötare sådana, ledande till att såväl de sinade svampförråden i frysen som
(gissningsvis) grundvattenförråden nu är osinade. I skogarna är det så här vid
nyår riktigt rejält blött, och jag såg vid passage av Hammarbyslussen
häromveckan att luckorna stod öppna för att öka utsläppet av vatten från
Mälaren.

Klimatmässigt var året återigen nära rekordvarmt, om också
något svalare än det föregående. Det försvagade El Nino hade förmodligen en
roll i det. Det kan tänkas att det otypiska vädret hos oss detta år har samband
med förhållandena i Arktis, där det dock också varit en lågtrycksinfluerad
sommar med is som klarat sig något bättre än året innan.

Och så till ämnet för dagen – dansen på Hägerstensåsen.

Det kändes mycket kul och bra att dansa igen, och Tensta
spelmanslag tycker jag spelade bra. När jag tillfälligtvis vilade ett par
gånger och för att torka svetten ur pannan, så såg jag att de småskojade med
varandra medan de spelade genom små platsförflyttningar på scenen, som jag
tyckte var roande att betrakta.

I pausen var det som vanligt danslekar för de som inte
fikade, med avslutande landskronakadrilj och familjevals- och -schottis. När vi
lämnade dansen så var det återigen med känslan av att vi hade haft en mycket
trevlig danskväll.



Örjansringen och Tensta Spelmanslag 30/12 2016

Allt om dans och litet tilll Posted on Sun, January 01, 2017 16:30:20

När år 2016 nästan är slut kan vi se tillbaka på kanske det
varmaste året på vår jord sedan mätningarna inleddes. I och för sig har säkert
El Nino påverkat detta just i år, men det är nog inte många som på allvar tror
tvivlar på att människans påverkan är en viktigare förklaring. Knappast ens
Trump, tror jag.

I både Arktis och Antarktis är isutbredningen rekordlåg, och
även här hemmavid så var det rekordvarmt – årets sista dag avslutades med hela
10 plusgrader i Stockholmstrakten! Samma temperatur som jag upplevt någon gång
vid midsommar.

Dagen före årets sista anordnade Örjansringen sin
traditionella gammaldanskväll i Hägerstensåsen. Även fast vi detta år dansat
väldigt litet och i stället prioriterat samvaron med vår hund Lava, så kändes
det självklart och roligt att denna dag få snöra på sig dansskorna igen.

När vi anlände möttes vi av de första tonerna från
spelmanslaget och ett redan välfyllt dansgolv. Ute på tiljorna så märktes det snabbt
att vi inte dansat på länge, och att vi fick inledningsvis hålla litet koll på
yrseln. Golvet verkade först vaxat och
litet trögt, men den känslan försvann snabbt.

Spelmanslaget tyckte jag spelade glädjefyllt och bra, med mycket
gammaldans, men också med någon polska och foxtrot. I pausen blev det som
vanligt danslekar, landskrona-kadrilj och familje-vals och –schottis.

Under kvällen kom flera gånger minnen tillbaka om alla
glädjefyllda kvällar jag upplevt på Örjansringens danser.

Strax efter pausen vände vi dock tillbaka till vår rara och
gulliga sheltie, som utöver vår frånvaro i nyårstider också plågas
av fyrverkerier, även när hon är inomhus. Jag har fått nya tankar om dessa
tingestar som hundägare, och tycker det vore bra om man bara fick använda dem
med särskilt tillstånd för publika evenemang, dvs ingen försäljning till
allmänheten. Utöver att de är en veritabel plåga för hundar, orsakar bränder
och olyckor med ibland invaliditet som följd, så är de dessutom riktigt dåliga
för miljön. Och på senare tid har de till och med ibland börjat användas för
att angripa andra människor. Och – ärligt talat – hur viktiga är de egentligen
för vårt firande?

Jag önskar er alla ett Gott Nytt År 2017 – fast för min del helst
utan ackompanjemang av privat anordnade fyrverkerier. Hellre mera dans och friluftsliv åt oss alla!



Spelmansstämman på Värmdö Bygdegård 2016-08-20

Allt om dans och litet tilll Posted on Mon, August 22, 2016 11:30:43

Från vårt närliggande sommarställe på Tynningö besökte vi
spelmansstämman vid Värmdö Bygdegård en stund på lördagseftermiddagen.

Det hade regnat dagen innan, och det kom också några lättare
droppar medan vi var kvar på Tynningö. Men dessa hade inte nått Värmdö, och när
vi anlände dit var det soligt och torrt. Vi hade Lava med oss, vilket ju går
bra utomhus. Vi noterade att det fanns flera andra besökare med hundar där
också.

När vi kom så pågick förutom buskspel också spel vid
dansbanan, med flera olika välspelande gäng. Det spelades mestadels polskor,
men det var ytterst få som dansade då.

Vid de tillfällen det blev gammaldans så lockades några fler
par upp på dansgolvet.

Vi prövade förhoppningsfullt att binda Lava vid dansbanan för
att beträda dansbanan. Den första dansen gick det bra, men sedan började
musiken ackompanjeras av litet gnäll och så småningom mindre gläfsanden. När dessa blev mer påtagliga så kändes det
bäst att avbryta dansandet.

Ellika tog sedan hand om Lava en stund medan jag dansade
vidare. Vi dansade också litet mer tillsammans, men genom att Lava gjorde sig
påmind så blev det inte långvarigt.

Vi lämnade stämman vid femtiden då vi var inbjudna till en
fest på kvällen med fisk i runda svällda burkar. Så hur spelmansstämman på kvällen
sedan utvecklade sig vet vi inte.

Trots att det bara blev litet dans så var det ändå en
trevlig utflykt, som också bjöd på bra folkmusik.



Skånegläntans dansbana

Allt om dans och litet tilll Posted on Wed, August 17, 2016 12:00:00

Vid kvällspromenad med Lava igår gick vi förbi en ny(?) dansbana i Stockholm, nämligen Skånegläntans dansbana. Den ligger i Rosenlundsparken nära Skrapan.


Jag vet inte om alla känner till detta och berättar det därför här.

I fb finns en grupp Friends of Skånegläntans dansbana, som sägs hantera bokningen av dansbanan. Dock är det f.n. väldigt tomt bland evenemangen där, så det verkar just nu svårt att få veta om det blir fler danser i sommar. Av den anledningen kan jag f.n. inte heller lägga in något om den i Dansglädjes danskalender.

Denna kväll var det Lindy Hop. Enligt anslag vid dansbanan får högtalarmusik spelas bara till klockan 21 av hänsyn till kringboende, men spelar man själv akustiskt så kan man tydligen hålla på någon timme längre.

På hemvägen gick vi förbi Mosebacke. Där fick vi se en fantastisk kvällshimmel, men inte njuta av någon stillhet. Det pågick nämligen en konsert där, som ekade över flera kvarter. Även om jag kan förstå att de närmast boende vid Rosenlundsparken kan störas av musiken, så lät i vart fall denna kväll musiken vid Mosebacke mångdubbelt högre.



Nyårsdans med Örjansringen 2015-12-30

Allt om dans och litet tilll Posted on Sat, January 02, 2016 15:38:55

Även 2015 blev ett år med ett jättelångt dansuppehåll för
oss. I stället har det blivit desto mer av långpromenader för min del, med
många mil i benen efter att ha genomkorsat de flesta skogsområden som finns här
i Stockholmstrakten. Detta finns ju utförligt beskrivet i avsnittet Genomförda vandringar och Vandringsguiden här på hemsidan. Särskilt hösten och förvintern detta år har
haft många härligt soliga dagar, med utmärkt väder för utomhusaktiviteter.

Vid sidan av det har jag också ägnat mig åt körsång,
med två minnesvärda konserter. Fyra körer, symfoniorkester och solister framförde
då Carmina Burana. Den första konserten i S:t Thomaskyrkan i Vällingbyblev utsåld.
Den andra, som ägde rum i Uppsala Konsert & Kongress, blev inte riktigt utsåld men samlade ändå nästan 700 åhörare. Båda verkade uppskattas mycket av publiken, och UNT gjorde en recension av den
senare. Den intresserade kan ta del av den här.

På årets näst sista dag var det i alla fall dags att gå ut
och dansa igen, på Örjansringens traditionsfyllda danskväll dagen före
nyårsafton. Liksom föregående år spelade Tensta Spelmanslag till dansen, och i
pausen var det litet danslekar och Landskronakadrilj.

Under kvällen fick vi också tillfälle att sjunga och hurra
för den tredje sittande damen bortifrån räknat på ovanstående bild. Hon firade
sin 90-årsdag genom att delta i spelningen med spelmanslaget.

De var kul att dansa igen, även om det långa dansuppehållet ibland
gjorde sig litet påmint. Det kändes ovant att känna lätt yrsel vid ett par
tillfällen. Dock var det inga problem, och det fungerade fortfarande bra att exempelvis
dansa snoa motsols.

Tensta Spelmanslag spelade som tidigare de flesta låtarna i
lugn takt – i början tyckte jag till och med att det ibland gick litet för
långsamt. Det gällde dock inte schottisen, som liksom tidigare spelades spänstigt.
Det blev också ett par polskor och foxtrot under kvällen, och före paus också en
polkett och en humppa.

Vi vände liksom förra året tillbaka från dansen litet innan
den var slut, för att i stället gå en försenad och förkortad kvällspromenad med
en vänligt välkomnande Lava. Sista dansen för oss blev en jättemysig hambo, där
det kändes som att den gamla dansformen och dansglädjen hade återvänt.

Det blev en mycket trevlig danskväll, och kändes riktigt kul
att få nöta dansskorna igen!

Nedanstående videosnutt är på 31 Mb och lämpar sig bäst för
större skärmar via bredband. Visa den gärna i fullskärm genom att klicka på fullskärmssymbolen till höger längst ner.

Om du använder mobil eller har begränsad surf eller långsamt
internet bör du i stället använda länken längst ner för en lågupplöst version.

<!–
WriteFlash(' ‘);
//–>

Lågupplöst video (2MB)



Dans med Gideons i Rotebro 2015-03-07

Allt om dans och litet tilll Posted on Mon, March 09, 2015 13:49:22

Det kändes som att våren var i antågande denna lördag kväll, när vi begav oss mot Sollentuna GDF:s dans i Rotebro. Redan på kvällen var det cirka åtta grader varmt, och för söndagen utlovades temperaturer på uppåt femton grader! Snöfläckarna hade redan blivit mer sällsynta, och snödropparna desto fler. Skidorna som ännu står i tamburen är det hög tid att återförvisa till vindsförrådet.

Mycket hade hänt sedan vi senast besökte Sollentuna GDF:s dans. Då var dessa danser på fredagar, och nu alltså flyttade till lördag. När vi anlände till Rotebro kunde vi också konstatera att stora delar av lokalerna var förvandlade. Där vi fikade förut var det nu i stället ett trevligt bibliotek. Inredningen med färger och ljussättning gav ett mycket modernt och tilltalande intryck.
Danslokalen var sig mera lik, men den långa trappan längs ena sidan hade krympts, och vid dess ena sida var det en liten terrass. Dansgolvet och scenen var dock som förr.

Gideons
spelade till dansen, före paus 1m+1g, efter pausen 2m+1g.

Det förekom också enstaka annorlunda inslag, som någon tango
och någon modern vals. Det är ju en dansordning som inte är allt för långt
ifrån hur det var på ungdomens GDV-danser.

Värmen steg snabbt när vi började dansa, den gamla
allsångens text är beskrivande:

”När temperaturen är hög uti kroppen, närmare fyrti än
trettiosju,
ja så ska det vara när ångan är uppe, och så är fallet uti detta nu!”

Fast det kanske också påverkades av att dansform och
kondition gått ner sedan hundpromenaderna till stor del ersatt dansandet.

I pausen dukades bord upp på dansgolvet, ungefär på samma
sätt som på den tid då vi dansade i Folkets Hus i Sundbyberg. Dock hade man kanske ännu inte fått upp samma fart vid dukning och avdukning som de hade. En
skillnad var också att här skedde kaffeserveringen vid bord vid sidan om i
stället för direkt vid borden, vilket ledde till att en och annan råkade
skvimpa ut kaffe på golvet på vägen till sin plats. I och för sig torkades
detta snabbt upp, så golvet var ändå torrt och fint när det var dags att dansa
igen.

Efter paus blev det bara några få danser för oss, eftersom
vi hade en vänlig liten vovve hemma som säkert undrade när vi skulle komma
tillbaka. Vår avslutande dans blev därför en härlig lång hambo, det verkade som
att kaffepausen hade gett ny energi åt både dansande och orkester.



Next »